Fredspakten som gjorde krigen olagliga

Den 27 augusti 1928 ‒ för precis 90 år sedan ‒ undertecknade 15 nationer en märklig pakt i Paris. Den brukar kallas Kellogg/Briand-fördraget och innebar att man olagligförklarade kriget. Den franske utrikesministern Aristide Briand och hans amerikanske kollega Frank Kellogg hade enats om att bjuda in världens stater till denna ceremoni. Fördraget kom efter några år att ratificeras av inte mindre än 63 länder, d v s en övervägande majoritet av den dåtida världens nationer.

1920-talet hade inneburit ett starkt uppsving för fredsrörelsen både i Europa och USA. De amerikanska kvinnoorganisationerna kom att spela en betydande roll, sedan kvinnornas rösträtt blivit verklighet 1920 genom det 19:e tillägget till USA:s konstitution. En av de ledande kvinnorna var Jane Addams som kom att tilldelas Nobels fredspris 1931. Addams samarbetade med advokaten Salmon Levinson som startade en rörelse med målet att förbjuda alla krig. En annan viktig fredsivrare var den kanadensiske akademikern James Shotwell. Tillsammans med Levinson lyckades han övertyga USA:s regering om att krig skulle förklaras olagligt. Shotwell samarbetade också med Aristide Briand för att pakten skulle förverkligas. Senare skulle han bidra till att utforma stadgan för Förenta Nationerna.
Kellogg/Briand-fördraget var tyvärr bristfälligt. Det innehöll egentligen bara två artiklar, där parterna lovar att ”avstå från krig såsom verktyg för nationell politik” och ”att lösningen av alla […] konflikter […] aldrig må eftersträvas annorledes än genom fredliga medel”. Sanktioner saknades, och man angav alltså inte vad som skulle hända om någon bröt mot pakten.

Det dröjde därför inte länge förrän flera av undertecknarna valde att inte rätta sig efter fördraget. 1931 invaderade Japan Manchuriet, 1935 angrep Italien Etiopien och så fortsatte det tills Andra världskriget inleddes med att Tyskland attackerade Polen 1939 och sedan gick vidare med en rad anfall på andra länder. Detta gjorde att pakten under åren har kritiserats våldsamt och kallats både ”meningslös” och ”barnslig”. Det har också fått till effekt att historiker valt att ignorera den. Ovanligt få människor känner över huvud taget till den.

Ändå är det så att Kellogg/Briand-fördraget var ”en av de mest omdanande händelserna i den mänskliga historien” om man får tro juridikprofessorerna Oona Hathaway och Scott Shapiro i boken The Internationalists ‒ How a Radical Plan to Outlaw War Remade the World (Simon & Schuster, 2017). Enligt Hathaway och Shapiro gjorde fördraget inte omedelbart slut på krig mellan stater, men ”det markerade början på slutet” och innebar att en ny ”internationell ordning” skapades.

Före 1928 rådde den gamla världsordningen där kriget var den vedertagna lösningen av internationella konflikter. Det var makten som styrde (”might is right”) och man hade t ex rätt att erövra, döda och bedriva kanonbåtsdiplomati. Den legendariske holländske folkrättsjuristen Hugo Grotius hade redan 1625 i boken De jure belli ac pacis publicerat riktlinjerna för den gamla världsordningen som kom att gälla i 300 år. Första världskriget utkämpades sålunda enligt Grotius regler.

Det tog alltså tid innan den nya världsordningen kunde etableras, men när freden slöts efter Andra världskriget var det tydligt att man hade fredspakten i åtanke. Majoriteten av segrarländerna lämnade tillbaks de områden de hade erövrat och under Nürnbergprocessen 1945 ‒ 1946 tillämpades principen att aggressionskrig var kriminellt. Ett antal framträdande nazister fick följaktligen stränga straff. Stadgan för det nybildade FN kom också att präglas av fredspaktens syn på lösningen av internationella konflikter. Internationella domstolen i Haag inrättades 1945 och har även den bidragit till att etablera den nya världsordningen i fredspaktens anda.

Den nya världsordningen har inte avskaffat krigen men fått dem att ändra karaktär. Krig mellan nationer har i stort sett upphört medan inbördeskrigen blivit vanligare. Hathaway och Shapiro hävdar dock att världen blivit mycket bättre under de senaste 70 åren och att vi bör göra allt för att den nya världsordningen ska bestå. Ökad handel och fördjupat internationellt samarbete är viktiga beståndsdelar. De nya isolationistiska signalerna från Trumps USA är därför mycket oroande och utgör ett hot mot arvet från den fredspakt som en amerikansk utrikesminister undertecknade 1928 och som USA:s senat godkände med rösterna 85 för och 1 emot i januari 1929.

För Sverige, som också undertecknade Kellogg/Briand-pakten, trädde avtalet i kraft den 25 juli 1929. Avtalet är fortfarande bindande, liksom för USA, där det ingår som en del i det som Artikel IV i USA:s konstitution kallar ”the supreme Law of the Land”. Det finns alltså anledning att fira den 27 augusti som en fredens dag i våra länder.

Åke Widfeldt

2018-08-27

Fred och Försoning: Ett bra val!

Inför det stundande valet i september inbjuder föreningen Glokala Sjuhärad till en gemenskapsdag vid Mos Strand, Öresjön, Örby lördagen den 25 augusti 2018. Alldeles i närheten av Mos Strand anordnade fredskommunen Mark ett läger för amerikanska, sovjetiska och svenska ungdomar för precis 35 år sedan. Vi vill också påminna om att en majoritet av svenskarna önskar att våra valda representanter ska ratificera det kärnvapenförbud som FN beslutade om förra året.

Program:
Under dagen medverkar trubaduren Pelle Jageby med sång och musik.
11.00 – 11.30 Vi bjuder på fredsfika.
11.30 – 11.40 Glokala Sjuhärads ordförande Eva Berggren hälsar välkommen.
11.40 – 12.20 Freddy Malmberg från Läkare mot kärnvapen (som fick Nobels fredspris 1985) talar bl a om de medicinska konsekvenserna av ett kärnvapenkrig.
12.20 – 13.00 Scouten Anna Lundberg, som besökt Hiroshima, talar om scoutrörelsens fredsarbete.
13.00 – 14.00 Vegetarisk lunch. Kostnad: 50 kr.
14.00 – 15.00 Annika Hollsing berättar om Vännernas samfund (kväkarna) som arbetar mycket aktivt för fred på många håll i världen. Efter föredraget samtalar Åke Widfeldt med Annika och hennes man Ingmar om kväkarnas fredsarbete.
15.00 Ingemar Gustafsson talar om fredslägret 1983 och presenterar lägerdeltagarna Mårten och Yvonne som lovat vara med på vår fredsdag. Därefter vandrar vi till minnesstenen för fredslägret 1983, där vi genomför en liten ceremoni. Vi promenerar sedan tillbaka till Mos Strand och avslutar med fika. (Vi kommer att åka bil till minnestenen om det blir dåligt väder. Den som har svårt att gå erbjuds också att åka bil.)
C:a kl. 17 Avslutning, fika.
Arrangörer: Glokala Sjuhärad, Marks kommun, Studiefrämjandet